Så fort morgondimman har lättat och frosten tinat bort så har det blivit riktigt Dinoväder varenda dag den här veckan. Dinoväder innebär sommarsol fast med höstkyla och att morsan sätter på sig solglasögon och packar med sig förmiddagsfika och tar med oss på skräcktorpsexkursion.
Den här veckan har vi besökt vårt vafforitödetorp i Mossviken [möösvika] varenda dag för att kolla status på Cobrans polare Mr Moose och tjädrarna. Jag och Cobran har varit helt överens om arbetsfördelningen – vi hjälps åt med att hålla koll på omgivningen men Cobran sköter den praktiska kalorislösande jakten medan jag tigger mat. Bingo är det när Cobran måste göra en akut utryckning samtidigt som morsan närmar sig snutten på smörgåsen – då får jag nämligen två snutt-andelar vilket är väl behövligt sedan jag blivit satt på dietfoder. Dietfoder är vidrigt och faktum är att den värsta förbannelse jag någonsin läst sedan jag landade på svensk mark är texten på min matpåse ”senior, light, glucosamin”, tre käftsmällar i samma förpackning. När fikat är avklarat så försöker jag i mitt anletes svett att fylla min kurrande buk med de lingon som finns kvar och som numer har gått in i en naturlig jäsprocess. Morsan måste manövrera mig med smaskingar hela tiden för att hindra mig från att äta så mycket lingon att jag blir fuller, hon säger nämligen att hon inte orkar bära mig hem om jag blir rund under tassarna.
Från det ena till det andra så vill jag utfärda en varning till alla er som snuddat vid tanken på att googla er själva. Gör inte det – det kan bli ert livs bottennapp. Skämmigt som faan asså var det för mig! Jag funderar starkt på att byta namn. Dino hette jag i Rumänien och prefixet Don fick jag när morsan och jag sträcksåg Coppolas Gudfadern en regnig dag under min första svenska sommar. Jag och Corleone har rätt lika karaktär faktiskt, fast jag hatar definitivt dragspel. Hur som helst så var jag nöjd med mitt svenska fullständiga namn och jag hade inga tankar på att jag skulle kunna förväxlas med en leksaksbutikskedja för snorungar eller en spansk smörsångare. Nu känner jag mig lite osäker på om ärketönts-DonDinosarna sänker min status eller om jag höjer deras. Jag är varken fossil eller fåfäng tjejtjusare med fett hår. Men ingen av de andra DonDinosarna är ens i närheten av att vara så koola som min yttersta svanstipp och ska appselut inte dra fördelar av min respekterade resumé.
Leave a Reply